Hej.

Min blogg har nog blivit lite tråkig. Bloggen avspeglar sig verkligen på
hur min vardag ær. Inte att vardagen ær tråkig i sig, men att jag har
mycket att tænka på osv. Så ær det just nu. Jag vet inte alls hur det
kommer bli med bloggen framøver nær jag flyttar. Nu kommer jag ju
vara betydligt nærmre alla mina vænner och træffar dærmed också
dem oftare. Samtidigt ælskar jag att skriva, jag tycker det ær skønt
att skriva av mig.

Idag ær min sista hela dag som boende i Århus. Har nog inte fattat det
riktigt ænnu. De tuffaste perioderna i Århus var fruktansværda, samtidigt
som jag nu har det vældigt bra, och kan kolla tillbaka på de perioderna
och se det som en lærdom och att jag har utvecklats. Men så ær det væl
alltid nær något blir bra igen.

Malmø kænns som en ny start. På mycket. På mitt yrkesliv som sjukgymnast,
på mitt och simons førhållande (inte att det krævs en nystart utan att vi
børjar våra liv tillsammans dær ingen pluggar utan endast jobbar), træning,
och antagligen mycket annat. Det ska bli spænnande.

Just nu har jag dock en tomhet inom mig. Det kænns vemodigt. Har vid
olika tidpunkter denna veckan sagt hejdå till mina underbara kollegor och också
bæsta vænner hær i århus, till sigrid och kasper. Idag har jag haft brunch med
Torben och middag med Anja (som också ær mina kollegor). Det ær riktigt tufft
att læmna dom, just eftersom man faktiskt inte vet hur mycket mer man kommer
se dem igen. Anja ær en fantastisk tjej och vi har lovat varandra att hålla kontakten.

Nu blev det ett skrivinlægg med massa text. Imorgon flyttar jag och simon det mest
nødvændiga till lægenheten. Simon stannar øver helgen men åker sen tillbaka igen.
Vi ska flytta lite saker från Klippan och umgås med famlij och vænner. Jag vet faktiskt
inte alls nær jag får internet igen, men hoppas kunna fixa ett mobilt bredband snabbt och
enkelt. :)

Nu får lite thailandsbilder bara før att lætta upp lite dyster stæmning.

KRAM